Är en taskig nystart bättre än en dålig come back?

I nyårstider blir det naturligt att se bakåt och blicka framåt, eller motsatt om det känns bättre den vägen. Som jag nämnde tidigare är det nog inte så relevant här i denna blogg med en stor årskrönika. Det väsentliga får man om man läser gamla inlägg bara. För just mig är det mera en fundering om vad allt ska bli och så klart lite löst hur allt har varit.

I mitt allra första inlägg i denna nya blogg, då i oktober skrev jag något om en nystart blandat med come back. Just dessa uttryck är centrala för mitt 2025. Blir det något helt nytt? Kommer jag att vara bra på det alls i så fall? Kommer det att bli en återkomst till något gammalt? Kan jag i så fall vara lika bra som senast? Pippi Långstrump i mig, som säger att jag säkert är bra på de saker jag inte har testat på har blivit ganska begränsad på senaste tid. Det kanske dock inte betyder att jag skulle vara så dålig. Vi vet ju inte det innan jag testat. Sen är ju frågan om huruvida jag skulle kunna uppnå samma nivå som förut på sådant jag på riktigt varit bra på.

Vi minns säkert folk som har kommit tillbaka och inte riktigt fått till det. "They never come back" är ett gammalt talesätt om proffsboxare. Det mest talande exemplet i nutid blir väl Mike Tysons desperata match som gammal gubbe mot en influencer. Halva världen tittade och över hälften av dem blev arga. Jag är mest förvånad över att man tyckte det var något att se. En veteranmatch mellan Ajax och Milans lag från 80- och 90 talen är ju rolig underhållning då man minns gubbarna från sin storhetstid. De har även oftast lite distans själva och det blir ju en del av själva showen. USA har en lite skrämmande historia kring comebackande presidenter. De brukar hamna in i Världskrig. Om Trump 2 ska kunna leverera bättre än Trump 1, som han själv verkar övertygad om ska vi alla hoppas att han inte låter den historien upprepas.

Att göra come back är inte att komma tillbaka till något som om man inte hade varit borta. Detta är kanske den viktigaste insikten. Vi får även utgå från att det fanns orsaker till att förra gången tog slut. Har dessa orsaker eliminerats eller ändrats? Har du ändrat på dig själv? Om vi tar mina två yrkesområden kan vi säga att absolut ingenting har ändrats i skolan jag kraschade i. Alla orsaker till att jag inte pallade mera finns kvar och trots att jag poängterar starkt att det inte är fråga om någon enda enskild människa, jag tycker om de allra flesta om inte alla, så är samma hus och samma roll en omöjlig konstellation. Skulle man, likt det man gör i dagens skola för elever och vårdnadshavare och hela slurven, dvs anpassa och specialdesigna, då skulle jag kanske kunna dyka rakt in. Nu är det inte så utan det är My way or highway som gäller ur deras synvinkel. På fotbollssidan är det annorlunda så till vida att min egen situation är så annan än då det begav sig. Även klubben har hunnit ändras och den roll jag hade, som utgjordes av att vara en slags allt i allo beroende på vad som behövdes kan knappast mera vara aktuell. Både arbetet och det som krävs för att jag ska kunna göra det är inte de samma alltså.

På frågan om jag själv är annorlunda, eller kan göra jobbet på ett annat sätt så jag pallar, fick jag ett väldigt talande svar av en person som bedömer sådant. "Allt går via lobotomi" sades det. I praktiken alltså, nej.

Därmed är riktiga come backar utan förändringar omöjligt om dessa ska vara hållbara. Nystarter är alltid på tapeten så klart. Nystart med gamla saker eller nystart med helt nytt. Därför är 2025 kanske det mest spännande året i mitt liv på förhand sett, i modern tid i alla fall. Roligt om man gillar sådant då...

En som verkligen gillar att skrinna är Sally. Grundfärdigheter som skrinning, simning och cykling kan kanske förädlas till automatiska utföranden under det kommande året.

Oavsett vad det blir önskar jag alla, både sådana som varit involverade och även helt oskyldiga ett gott slut på året och ett gott nytt 2025, då allt kan bli hur illa som helst! Eller bra också, kanske!