Sista gången

I dag, Boxing Day hade jag tänkt skriva nåt om just St Stefanidagen, men det blir nog nåt helt annat i alla fall. Det kommer fler annandagar Jul. Detta blir att snabbt behandla just sådant som inte kommer på nytt. Något jag tycker alla ska ha rätt till. Nämligen en sista gång.

"Bara en gång till" brukar barnen tjata och ofta får de just den där ena gången som sen kan bli 3-4 gånger i alla fall. Det sägs att man ska leva sitt liv som om varje dag vore den sista. Däri ligger hemligheten. Vi vet ju inte om det är den sista dagen eller inte. Det är dock rimligt att tro att det blir ganska många sista dagar om man helt går in för den filosofin, inte sant? Då är det lätt att säga att man skulle plantera ett träd, eller läsa en bok som folk hävdar att de skulle göra. Vad skulle jag göra om jag visste att det var min sista dag? Ingen aning är svaret. Skulle jag ens berätta det för nån annan? Kanske jag skulle skriva något och lämna det så folk ser det efteråt? Eller, vem vet.

Detta är efter min sista match med Åland United. Jag visste dock inte att detta skulle bli sista gången på planen där i Kuopio. Steve i sin tur visste att det var över för honom och han fick chansen att avsluta på ett sätt som kändes bra för honom. Detta kan inte minst ses på bilden. Det finns alltid ett "tills vidare" inbakat i fotbollsavslutningar så ingen av oss kan vara helt säker på att inte stå där på bortaplan tillsammans eller enskilt med Åland United dräkt någon gång igen. Jag får dock erkänna att jag skulle ha velat veta redan i detta skede och inte först en vecka senare att det var slut för mig. Som tips till beslutsfattare som funderar när det är "rätt tid".

En sak man dock kan göra, som underlättar om det skulle råka bli sista gången, är att avsluta som om det vore det. Mitt avslut i skolan blev abrupt. Det var inte meningen att det skulle ske och jag försökte med stil instruera det som blivit min sista lektion innan det bar av. Jag har i efterskott försökt få frid genom att skriva till såväl elever som vårdnadshavare och jag kan bara hoppas att de godtar mina ord, för så mycket annat att ge har jag inte i detta skede.

Min Far avslutade också på topp. Sista gången jag såg honom vid liv lärde han mig hur eskimåer skakar hand. Sedan pratade vi i telefon många gånger och jag har fått läsa saker han skrev. Trots att jag saknar honom så känns det som att vi lämnade varandra på ett bra ställe och kan återuppta vår diskussion sen någon gång någonstans. Han gjorde mycket bra min Pappa.

Sen finns det saker som man bara vill lämna bakom sig också. Det finns personer som jag hoppas få träffa och reda ut grejer med före det tar slut för någon av oss, så vi inte skiljs för evigt i ovisshet eller som ovänner. Denna bild beskriver dock något jag liksom tar med mig som en stor anekdot och mitt avslut på detta äventyr blir när jag en dag har kommit på fötter ekonomiskt och kanske även psykiskt. Jag har inget behov att träffa personen bakom denna odyssé. Jag önskar honom dock allt gott samt att han inte ska göra fler människor illa. Vill någon förresten ha av dessa visitkort så torde jag ha några hundra här hemma. De var inte billiga och beställdes enligt instruktioner med special laminat. Även denna historia förde dock med sig något jag kan tillfoga min egen "marknadsföring". Om ni vill att jag jobbar som scout inom fotboll så gör jag det gärna! Det var jag inte så dålig på alls nämligen.

Ok, detta om detta. Boxing Day som sagt och mycket fotboll i England. Här hemma hos mig är det mest tacorester och även dessa finner jag goda.