Kontorsdag

Det har visat sig bli en kontorsdag i dag. Inte kon-torsdag, koner kan flyttas de dagar jag jobbar på planen, utan helt enkelt en fredag med personlig administration. Vanligen hade jag tyckt att detta hade varit en välkommen dag då jag har tid att fixa saker som annars antingen inte blir gjorda, eller så blir de men i stress och halvdan vänsterhänthet. Nu är det bara så att jag inte har en enda korvcent i inkomster för just denna tid som jag skriver. Efter tre goda dagar i Ödkarby, inkluderande två telefonsamtal från skolor i Mariehamn som hade behövt mig just då har morgonen igen inneburit tystnad, förutom från Edit och Sally som tagit sig upp och nu är i skolan.

Det känns egentligen dumt att skriva att jag börjar bli desperat. Jag kan inte heller skylla på någon annan än mig själv. I och med att jag avbröt min sjukskrivning, sökte tjänstledigt och nu söker andra jobb, förutom bisysslan jag har i JIK fotboll i två månader från och med måndag, är jag helt konkret utan inkomst. Varken lärarfacket eller FPA kan/vill hjälpa mig ekonomiskt eftersom jag frivilligt ansökte om tjänstledighet. Det finns många saker jag borde ha gjort. De sakerna går ganska långt emot det jag tror på faktiskt. Jag borde ha krävt att få fortsätta min sjukskrivning och därmed inte jobba alls, inte heller i JIK fotboll. Jag kunde också ha gått i tjänst några dagar och sedan sjukskriva mig igen och därmed sätta min egen arbetsgivare helt på pottan. Nu gjorde jag det som kändes rätt. Jag kan jobba, men inte med det jag är anställd för i skolan. Man kan tycka att man från skolans håll hade kunnat se över möjligheter att anpassa mina uppgifter under våren, så jag skulle finnas i organisationen och på ett smidigt sätt kanske vara i form till hösten. Detta har meddelats vara omöjligt dock. Så, summan av kardemumman. Jag har ställt till det för mig och behöver vara lite desperat. Att jag sedan tackade ja till deltiden på JIK fotboll är ju bra, men begränsar i och för sig vad annat jag kan göra under dessa månader. Jag behöver ett dagsjobb helt enkelt!

"Dagens jobb" består i att fixa lite inför min start i JIK fotboll. Som ni ser kan jag inte få tillgång till mitt brottsregisterutdrag, på grund av problem i kommunikationerna. Detta har nu varat i tre dagar. Några andra register ska jag logga in i och så ska jag på allvar igen skicka några arbetsansökningar. Mat och sådant har jag. Dels finns det gammalt i frysen, dels fick jag en matkasse härom dagen med härlig ihop plockad KHS mat. Stort tack för den. I teorin åtminstone behöver jag inte lämna huset förrän i morgon, då jag planerar åka till Eckeröhallen för att se lite flickfotboll. Jag ska i och för sig jobba med pojkar och herrar i JIK, men jag tänker hålla kvar min expertis inom damskrået ifall någon skulle behöva använda mina ändå ganska gedigna kunskaper inom området vid något tillfälle.

Det där med kommunikation jo. Jag har handgripligen lärt mig att känna hur det är då man inte får svar på frågor eller ansökningar. Först gällde det ju min ansökning som Verksamhetsledare till Åland United för snart två år sedan. Jag har ännu heller inte fått svar på om den har mottagits, men min mail visar att den är skickad. Nåja, det jobbet fick jag inte och ingen motivering lär mera hjälpa där. Åland United fortsätter sin saga och jag tittar på, som hedersmedlem i och för sig... De jobb som jag sökt nu under hösten och vintern har olika kommunikationsmetoder. De flesta har på ett eller annat sätt meddelat att jag inte har valts till tjänsten. Det är bra, då vet jag. De senaste veckorna har jag lite hållit dagsjobben öppna för en i mitt tycke passande tjänst som jag även varit på intervju för. Ingenting hörs och då jag förstod att man senast tillsätter den under denna innevarande vecka bör ju dessa timmar just nu vara avgörande. Jag hoppas vid Gud att få veta så fort det går om jag fått jobbet eller inte. Hade jag inte friskförklarat mig skulle jag säga att magen känns ungefär som under första tiden av sjukskrivningen.

Hur bra är jag själv då? Jag har faktiskt haft väldigt dåligt samvete själv för en gång då jag som arbetsgivare faktiskt misskötte mig i en sådan här process. Vi sökte målvaktstränare till Åland United inför säsongen 2023. Steve hade lagt ut en liten notis i branschmedia och satte mig som mottagare. Vi fick faktiskt ett tjugotal ansökningar. Det var de mest fantasifulla kombinationerna av kompetenser som framfördes i cvn och meritlistor. Jag inser att alla dessa sökanden var allvarliga och ville ha jobb. Allt gick dock lite fort i det skedet och jag vet att några blev utan svar. Vi anställde Ian Brooks och det ska vi vara glada för. Ändå tänker jag ibland på dem som jag inte kom att svara och informera. Hoppas de har jobb nu och att andra behandlat dem bättre. Kommer jag igen i motsvarande situation måste jag helt enkelt hinna svara varendaste en. Med spelare är det lite annorlunda. Om en enskild spelare själv är i kontakt är det så klart viktigt att svara så fort det går, fast man vet att det är ett massutskick. Med agenter är det annat. Deras jobb är ju att hitta någon som är intresserad av spelaren och sedan jobba den vägen. Inget svar är det samma som inget intresse och därmed får spelaren aldrig veta. Han/hon litar ju på att agenten berättar vad som finns att tillgå.

Vi fick i går officiell bekräftelse på det man ju nog vetat en tid. Olivia går till Djurgården. Man kan också, om man inte vetat det förut se att hon hjälps av samme agent som i princip styr halva Nationella Ligan. Utomlands fort, har verkat vara denne agents stora motto. Jag önskar Olivia all lycka i världen. Meningen var att hon skulle iväg. Detta var tänkt att hända efter säsongen 2025 tidigast. Jag skrev i tiderna kontraktet med henne. Nu blev det tidigare och jag kan väl inte säga så mycket om det. Hoppas det var en bra lösning. För Åland Uniteds del hoppas jag också att det ska bli bra. Klockan 11 i dag ska en ny spelare presenteras såg jag. Jag fick en fråga av en vän vilket år åländska spelare har haft minst matchminuter i ligan. Jag har ingen heltäckande statistik just nu. Rädd att vi säger 2025 som svar i höst i alla fall... Men det kommer flera år.

Själv vill jag gärna bo kvar i detta hus även efter årets fotbollssäsong. Media, korta skolvikariat, assistentjobb, lite allt möjligt där man kan prata och skriva. Testa mig va. Hur dålig kan jag vara?