Aj att Gulf of America...

Då tisdagen artat sig så, att jag igen heller inte fick betalt dagsjobb har jag efter att ha hjälpt två döttrar till skola, träning och sedan från träning till skola varit på "intervju" till ytterligare en skola där föreståndaren gav mig en rundtur. Det var en mycket städad upplevelse och både elever och lärare som vi stötte på gav intrycket av en harmonisk tillvaro. Om jag inte hade vetat att detta är en högst vanlig tisdag i januari hade jag trott att jag flyttats in i en sådan där propagandafilm då alla ler och ser överlyckliga ut fram till att de mörka sanningarna kommer fram. Nu verkade det bara som om de hade en lugn morgon. Hoppas få jobbtillfällen där, också. I dag hade varit perfekt, för de skulle äta ugnskorv, men allt kan man inte få.

Sen var det det här då. På lite mer än en vecka har USAs nye president fått kartor att ändra namn. Mexikanska bukten heter alltså nu Amerikanska bukten, om man tycker så alltså. Precis som att man på vissa ställen ritar Krim som en del av Ukraina och på vissa ställen inte. I USA lär det inte vara nådigt att använda fel namn. The land of freedom bestämmer starkt vad man får säga och vad inte i officiella sammanhang. Man ska ju inte jämföra, men "Mare Nostrum" kommer i mitt sinne automatiskt. Romarnas och senare Mussoliniregimens namn för Medelhavet. Vill vi nämna "Ostmark" eller "Memelland", "Sudetenland", "Böhmen", "Mähren" och så vidare? Allt sker gradvis. Googla på Ermächtigungsgesetz den 21 mars 1933 i Potsdam. Nej, jag målar inte upp hysteriska bilder. Jag säger bara att det låter bekant. Precis som de nya dekreten om omarbetandet av transsexuella personers ställning i den amerikanska militären. Även det känns bekant. Googla här på ”unnütze Esser” och se paralleller till dagens jargong. Just saying!

På ett personligt plan fick jag en trevlig upplevelse i går då en gammal elev kontaktade mig på kvällen. Hon studerar något som hon kallade socialpedagogik och ville höra mina tankar kring inlärningsmiljöer. Det fascinerande var att hon beskrev mig så här, enligt sin egen upplevelse i högstadiet för några år sedan: "Under högstadietiden var samspelet mellan dig som professionell och eleverna aldrig kallt och avståndstagande. Auktoritära lärare anser jag tenderar att bygga en atmosfär på rädsla och disciplin."

Det ni... Alltså för mig är det ett jättebra betyg. Min mening är nämligen att få min auktoritet genom lättillgänglighet. Det har dock ibland, speciellt på senare tid blivit annorlunda och förväntningarna gör att det blir svårare och svårare att nå fram. En vän till mig sade en gång att han själv hade lite samma tendenser som jag, dvs "folk har väldigt förutfattade meningar fram till att de har träffat en". Jag tror det ligger mycket i det där faktiskt.

Tack vare intervjun i morse känner jag mig ändå produktiv och hoppfull. Nio arbetsdagar har jag haft dagtid nu i januari. Knappast betalar de mina räkningar, så några till behövs nog. Kvällsjobbet i dag blir extraträningen med P2011-12, kolla in P2013 då jag ska dra deras träning nästa vecka och sedan assistera Conny med herrlaget. Hemma före 22 hoppas jag, redo att hoppas bli inringd i morgon.